Annars så har jag ätit som en häst den här helgen, ibland har inte min mage något stopp? En mängd portioner gröt, tacos och många många knäckebröd har åkt ner utan större problem. Jag verkligen känner hur jag har lagt på mig i vikt den senaste veckan och det är lite sorgligt men för en gångs skull så är jag inte helt deprimerad över det utan det är rätt lugnt. Jag trodde pojken skulle märka av det men det är bara jag som inbillar mig att han bryr sig om sådant, han har gjort det klart för mig att jag skulle kunna gå upp tio kilo utan att han skulle tycka om mig mindre. Och tur är det. Det är en konstig tanke som jag ibland kan få, att han skulle älska mig mer om jag var smalare men innerst inne vet jag att det inte spelar någon roll. Jag vill inte att det ska bli så att jag vill gå ner i vikt för hans skull, för så är det inte, men fantiserar om hur han berömmer mig när jag nått mitt mål... Vilket är, ja, lite konstigt? :S
Imorgon börjar jag med GI och slänger ut lite "före" - bilder!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar